Bland det svårast för alla ungdomsspelare igentligen oavsett vilke lagidrott de sysslar med så är det övergången från att spela “ungdomspelet” till att börja spela mer moget och senior aktigt. Det innehar så många olika delar och man har oftast fått spela typiskt ungdomsaktig under lång tid. Vanor skapas och med tiden blir vissa otroligt svårändrade även om spelaren gör sitt yttersta så falerar många.
En av om inte svensk basket gudfader Miki Herkel pratade ofta om BRA vanor och DÅLIGA vanor och det är precis det som allt handlar om, men som också att så himla svårt. För du som coach skall nå fram till så många olika personligheter och få dem att fatta något som de inte riktigt kan greppa. Visst de kan titta på seniorlag hur de spelar både LIVE och på TV:e…….men det är inte de som spelar och de som alla andra går igenom olika perioder under sin basketkarriär. Olika steg som skall tas både fysiskt, mental, teknisk och spelförståelse offensivt och defensivt.
Tror att alla coacher igentligen vill ge sina spelare BRA vanor, men min erfarenhet säger mig att oavsett hur mycket du försöker så går det inte med alla. Precis som inte alla kan lära sig sjunga skitbra bara för att de tränar och har en sångpedagog eller att alla som styrketränar blir supervältränade……det hade så mycket om spelararnas inlärningsförmåga och how bad they really want it.
För många har de varit genom åren som sagt det man vill höra, men som kanske igentligen bara tyckte att basket var en rolig grej, ett tidsfördriv m.m. Detta är såklart OK, men jag hade hellre önskat att de varit ärliga så man kunde lagt mer tid på de som verkligen menade det.
När man börjar träna ett nytt lag kan man kanske finna sig där och stå och undra vad den gamla coachen sysslade med och varför de inte kan mer eller spelar bättre…har bättre spelförståelse m.m.
Ibland är faktiskt svaret att de kanske inte verkligen “ville” lära sig eller var inte tillräcklig mogna för att ta det åt sig. Vissa har det och andra inte…….och Joe Labero är inte basketcoach.
Under åren så har man gjort den här resan med ett antal lag med olika resultat såklart för det handlar om olika människor, olika inställning och olika markeringar på talangskalan.
“Talent without discipline is like an octopus on roller skates. There’s plenty of movement, but you never know if it’s going to be forward, backwards, or sideways.”
Just nu så är jag på en sådan resa med ett ungdomslag med ålderspann på 4år och allt från spelare som spelat i 3 månader till flera år, det göra det hela såklart lite svårare men en f*n så mer stimulerande utmaning att få det att funka. Jag är fullkomligt övertygad att vi kommer nå en större förståelse för nästa nivå under resterande del av denna säsongen. För dagens träning säger mig att NU (äntligen) är alla spelare med på samma resa som mig, har helt enkelt bestämt sig för att se om “min” resa är så underbar och fungerar så bra som jag pratat om.
Kartan är ritad, väskorna är packade……
…….Alla är ombord och det är ingen refound på resan……….Nu är det ALL IN!
Idag säger något mig att jag var en bra vän idag och det får mig att tänka på Everlast låt “Friend”.
Recent Comments